Lite ögongodis som piggar upp i mörkret

Och så en alldeles speciell till min mamma...

Skit bakom spakarna

Nu har jag istället för att leta efter vad det är för fel på Tequila istället börjat leta fel på mig själv.
Därför började jag jobba henne ifrån marken för att se hur hon betedde sig utan mig på ryggen, första dagen var hon jätteduktig och försökte så gott hon kunde (lite problem för matte med tömmarna).
Dag 2 blev sämre, då var hon lik sig själv igen och betedde sig likadant som när jag satt på så jag kände att jag borde lägga ner några dagar och rannsaka mig själv istället, vad har jag för problem?

Tequila fick stå i 3 dagar utan att jag ens borstade henne, ville helt börja om från början med positiv energi istället för negativ som det allt för ofta blivit sista tiden då hon vart tjurig och jag stressad.
Igår när jag kom till stallet så möttes jag av ett litet hummande och jag blev genast på bra humör, hon kanske hade saknat mig iallafall....bara lite kanske.
Det gjorde att jag förmodligen bemötte henne på ett annat sätt för sen var det trevligt att pyssla med henne och hon var ovanligt snäll när jag skulle sätta i brodd.

Istället för att rida henne direkt så longerade jag henne för att hon skulle få chansen att bocka av sig lite innan och för att jag skulle se vilket humör hon var på, och DÅ såg jag vad som var mitt problem.
När hon fattade galopp första gången så bockade hon som vanligt, då saktade jag av henne och fattade ny galopp det var precis där jag såg det, precis när hon var på väg att sätta under bakbenen och skjuta iväg en spark så släppte jag på linan och då sänkte hon huvudet och fattade en helt normal och lugn galopp.

Jag hoppade upp på henne och kände hur hela kroppen spände sig och det kändes som att sitta på en laddad kanon, skrittade några varv, hittills allt bra.
La om skänklarna och längde på tyglarna och hon kom fram i en lugn taktfull trav, behöver jag säga att jag var chockad?
Hon som senaste tiden försökt både resa sig, bocka och krumma vid trav var nu helt lugn, gick visserligen inte i någon form men hela hästen var avslappnad.
Gjorde en galoppfattning och även där längde jag på tyglarna i fattningen och som i traven så kom hon in i en lugn avslappnad galopp.
Bara för att se att det verkligen inte bara var tur så saktade jag av och fattade igen och samma sak hände.

Det har hela tiden varit jag som haft problem, jag vet att jag har en tendens att bli lite hård i handen och det visade sig ju att så var även fallet denna gång.

Så om hästen är dum eller beter sig annorlunda så tänk alltid till en eller två gånger på hur du själv behandlar hästen, de har bara kroppsspråket att kommunicera med.

Jag har hittat....

...en muskel jag inte visste att jag hade.

Har gett upp ridandet på Tequila nu ett tag eftersom jag ändå knappt kan sitta kvar när hon bockar, skuttar och krummar sig.
Istället har jag försökt mig på tömkörning för första gången och då använder man tydligen någon armhålsmuskel som man aldrig använder annars.
Har så grymt ont i armhålsmuskeln idag, gick väl förmodligen och spände mig igår när jag tömkörde lilla monstret.
Det var tur att Tequila är van vid att bli tömkörd från det att hon reds in, för jag var totalt värdelös på det, ena sekunden gick vi åt vänster och nästa gick vi åt höger eftersom jag korrigerade henne lite för hårt.
Man glömmer ju lätt hur stark man är när man jobbar från marken.

Nu vill jag ha en ny, bättre tömkörningsgjord.

Idag skulle jag aldrig gått upp

Den här dagen skulle jag spenderat bäst i sängen för starten kunde inte varit sämre.

Det började med att jag försov mig och vaknade av att ena chefen skickade ett soligt mms från Thailand och berättade att han landat (inte ett dugg avis nänä), sen fortsatte det när jag skulle hoppa in i bilen, eller försöka ens öppna dörren.
Det tog mig flera minuter att bara få upp dörr***eln, och när jag lyckats med det och startat bilen för att få igång värmen så gick det inte att skrapa rutorna, det satt som berg.
Sur som satan fick jag snällt stå och vänta tills isen smält och bara det tog ca 15 min.
Sur som ett bi va jag när jag väl kom iväg till stallet för att stressa ut de stackars hästarna som va sist kvar inne.

Släppte ut Gulle och Diddi men när jag skulle ge haghöt så hade knuten till påsen frusit så det va ett helsike att få ut höt ur påsen.
Jaja tänkte jag, nu kan det inte bli värre MEN når jag släppt Varre och Doris i deras hage så gick grinden inte att stänga, trådarna hade frusit och var helt oelastiska och stolpen med öglorna hade frusit fast den med så det fattades ca 5 cm för att överhuvudtaget kunna stänga undertråden (övertråden fick jag fast med en jäkla massa vilja), så då var det bara att springa ner till stallet och göra en provisorisk förlängning av undertråden.

Jag såg verkligen inte framemot att gå ut med mina egna vildar när dagen redan gått käpprätt åt *pip*.
Till min förvåning så var både Teckla och Pippi ovanligt sansade och tillockmed trevliga att leda ut idag, det var bara matte som knappt kunde stå på benen pga. halkan.
MEN när jag släppt båda tjejerna och ska stänga grinden så har självklart den jä**eln frusit den med.
Så vad gör man med en grind som inte går att rubba (två rör som går in i två andra rör och därinne frusit fast), två nyfikna och hungriga hästar som inte fått maten utlagd ännu och utan en mobiltelefon?
Jo man sparkar så hårt man kan på det undre röret så åtminstone det släpper och sedan tar man vattenkaret som är halvfullt med is och smäller till det övre röret tills det spricker och tillslut släpper det inre röret så man kan stänga grinden.

Så ett utsläpp som vanligtvis brukar ta mig 40 min från det att jag startat bilen hemma , tog mig idag 1 timma och 30 minuter.

Skulle inte gått upp ur sängen imorse.

En underbar morgon

Trots det hemska vädret så har jag haft en jättemysig morgon idag.
Min älskade sambo (han vill vara anonym, därför får han enbart kallas sambo) jobbar natt hela den här veckan och det är det värsta passet för oss, vi hinner ses ungefär 45 min/dag mellan det att han kommer hem och att jag måste till jobbet.
Därför bestämde vi oss igår för att vi skulle lyxa till det lite idag och äta frukostbuffé på "bagarn" för att överhuvudtaget kunna prata med varandra i lugn och ro någon gång den här veckan.
Det känns så lyxigt att sitta där vid hamnen här i Vaxholm och kolla ut över havet (trots det gråa vädret) medans man äter en god frukost med min älskade.
Tråkigt bara att det kommer dröja flera dagar innan jag får chans att krama på honom ordentligt igen.

Jag måste erkänna...

Det blev inga 20 min på crosstrainern ikväll (tur inte sambon läser min blogg hihi).

Istället åkte jag hem till mina kära föräldrar och tömde deras kylskåp på ostar, skafferiet på chips och i frysen hittade jag en liten stackars övergiven glass som såg så ensam ut...så den åt jag upp =)

Uch sambon skulle bli besviken på mig om han visste om mitt frosseri, inte för att jag inte får äta utan för att vi båda kommit överens om att bara gotta oss en dag i veckan och det på en helg tillsammans.

Hmm får skylla på pms, det brukar fungera.

Alla vet väl att vid blodförlust så måste kroppen fyllas på med ny energi....eller?

Apropå chips, är det inte helt underbart att Estrella har återupplivat salt & vinegar chipsen igen, dom är så galet goda.

Synd bara att allt har en baksida för närman smaskat i sig en halv...eller hel påse så kan man knappt prata eftersom läpparna är totalt sönder.

Känns som om man gnuggat läpparnamot ett sandpapper eller liknande, så det är tur att de är så goda för annars skulle jag aldrig köpa dom ;)

Crosstrainer = träningsvärk

Har äntligen kommit igång med träningen och jag kan säga att det är allt annat än skönt just nu.

Min underbara sambo köpte en crosstrainer i julas och jag har nu efter ca 1 månad börjat ge den en chans att visa vad den går för och herregud vad den går.

När man sprungit ca 15 min så känner man inte att det är tungt längre, benen går av sig själv och tröttheten är som bortblåst.

Igår sprang jag i 20 min och trodde inte alls att jag var trött i benen, men där trodde jag fel, de var som spagetti när jag klev av maskinen.

Det va länge sen jag blev så slut men det va riktigt skönt faktiskt och idag känns red rejält i vaderna, låren och rumpan.

Får köra minst 20 min ikväll igen så kanske värken försvinner =)

Glöm inte hjälpa mig välja klänning till cocktailpartyt ;)

Jag ska på cocktailparty....

....men vad ska jag ha på mig?

Hittade några snygga klänningar på asos men kan inte riktigt bestämma mig och min andra hälft va inte så stor hjälp heller så jag vänder mig till er.

Vilken av dessa ska jag köpa?

Nejdå hon rullar sig aldrig...

Det va nåt sånt vi vill minnas att Pippis förra matte sa när vi kikade på henne.....

men jag har bildbevis ;)

Pippi efter en dag i hagen

(lånad av Anna)

Såhär brukar det se ut när det är nymockat i Pippis box

Hoppkurs för "tonåringar"

Nu är det klart, kom med i hoppkursen för Ann Liwing på Edsbro Ryttarförening.
Vi är med i en grupp med endast "tonåringar" dvs. bara unghästar mellan 4-6 år, det blir nog livat värre ;)
Nu ska vi bara försöka leta fram ett släp att köra Teckla i, lättare sagt än gjort :(
pappa bara måste sätta fart på vårt släp nu, kan ju inte gå en till tävlingssäsong innan vi blir färdiga med det *suck*

Stress, stress och åter stress

Äntligen....

Nu har jag och Tequila förhoppnigsvis haft vårt sista besök på ATG kliniken i Täby på länge.
Teckla har haft ont i ryggen och har ett överben som inte riktigt velat lägga sig, men nu efter tre besök så ser det ut som att hon är redo för att sätta igång ordentligt :)

Fick ok för att börja hoppa igen som jag blev mer än lycklig över så självklart tod vi några skutt i söndags.
Det va spännande att se hur hon skulle ta hindrena med tanke på att vår sista träning gick totalt åt *pip*, men det gick fantastiskt.
Vi hoppade visserligen bara 70 cm som en mjukstart men hon kändes så laddad och sög på hindret så hon skulle lätt kunnat hoppat mycke högre.
Känns skönt att börja kunna sätta upp mål igen och det första är nog en klubbtävling på Djursholms ridklubb.

Självklart fick lilla Pippi också gå över lite bommar, hon tyckte det va onödigt att behöva sätta ner benen mellan bommarna på cavalettin så hon körde på längdhopp istället...hellre än väl ;)
Pippi börjar kännas rätt trevlig faktiskt trots att hon bara är sutten på ett tiotal ggr.

Ska försöka uppdatera bloggen oftare nu =)